loveyourhellcat

Så har jag börjat, återigen, med något nytt.
Jag har varit arbetslös sen i januari och förra veckan började jag på mitt nya jobb, som säljare för GRC. Jag kan minnas många ggr då jag sagt att "fy fan för att jobba som säljare" och blabla, och det får jag käka upp rätt rejält nu. Jag var skitnervös första dagen, jag har bara fått en utbildning på 60 min ang. produkten, och bara ett och annat tips i säljteknik. Sen var det bara att ställa sig och sätta igång!
Och dra mig baklänges men fan så duktig jag var. :D Och snacka om blodad tand, ni skulle knappt tro mig om jag berättade vilka pengar man kan tjäna, och hur förvånandsvärt lätt det är, på att stå i en galleria och vara trevlig mot människor.
Hur som helst ska jag nu jobba med detta veckan ut, och fortsätter jag som jag gjort hittills så kommer jag få börja en ordentlig säljarutbildning och det är jag råtaggad på!
Hoppas jag fortsätter vara duktig så de blir nöjda så jag kan syssla med det här ett tag nu..

Om allt nu går som det ska så flyttar jag och Håcks ÄNTLIGEN i juni! Ut från skokartongen i högis till stor, ASFIN tvåa i Bagis. JAG VILL NU.

Förresten så ska jag tamejfan ALDRIG mer vara arbetslös. Jag trodde det skulle bli skönt att slappna av, Håkan gjorde sitt bästa för att få mej bekväm i det och försäkra mej om att det är lugnt, att vi kan leva på hans lön o.s.v. Men fy FAN så stressigt det har varit. Och frustrerande! Nog att jag är jävligt lat och kan utan problem trivas i soffan dagar i sträck, men samtidigt är jag jävligt, JÄVLIGT bortskämd och att inte kunna gå ut och köpa ett par fina sandaler bara för ATT, eller sätta mig på en uteservering och bli full bara för att jag vill, funkar ICKE för mig.
Fan heller, fram till den dagen då vi vunnit på triss och är fett jävla rika, så är det work hard, play hard som gäller.
När jag fått min första härliga lön från grc ska jag ta med mig Håcke (HAHA, det är LÄTT ditt nya smeknamn baby) till en härlig uteservering där vi ska sitta tills vi pimplat upp MINST tre kannor Sangria.
Bara för att. 

Säg till om ni vill mindska era elkostnader avsevärt förresten.
;)


Vårnjutande vid zinken :D
Har jag förresten sagt hur mycket jag älskar den här stan?

I don't get many things right the first time 
In fact, I am told that a lot 
Now I know all the wrong turns, the stumbles and falls 
Brought me here 

And where was I before the day 
That I first saw your lovely face? 
Now I see it everyday 
And I know 

That I am  
The luckiest 

Här är en sanning; INGENTING är vackrare än Stockholm på våren/sommaren. Det blir så....jag kan liksom inte beskriva det med ord! Bara att gå i stan gör en helt kladdig av lycka, alla är helt fina och uteserveringarna fulla och pulsen intensivare än aldrig förr... Och detta är bara BÖRJAN!
Jag är så sjukligt lycklig att jag bor här!!
i lördags var jag och Hawk ute och tog årets första vårpromenix i stan och på djurgården, sen tog vi färjan över till slussen och efter det årets första ute-öl uppe på mosebacke som har en breathtaking utsikt över stan. Råkall hoegaarden med en citronskiva i. M U M S.

 

Jag stal en lista av Caroline och här kommer den;

Lovar du att vara ärlig?: Nej.

Du heter?: Victoria

Smeknamn: Vicki, Vickan, Vix, Vixen

Låt som när du är ledsen sörjer till: oj... vet inte. Men "Fan fan fan" med Thåström, "This sad boquet" med The Ark och "My immortal" med Evanecense är bra ledsen-låtar.

Beroende av: närhet från min älskade, socker och internet. och min mobiltelefon. och coca cola. fast det räknas till socker.

Vad tror folk om dig?: Det vill jag också veta?! Men första intryck är väl att jag är framåt och "tuff".

Stämmer det?: Ja det stämmer ganska bra.

Vad får du oftast komplimanger för?: Mitt hår och mina "råd".

Vad säger du för att imponera på någon?: Då är jag tyst, haha.

Hur imponerar man på dig?: Genom att vara jävligt ödmjuk.

Brukar du skratta för dig själv?: Gud ja. Skratta är bästa!

Vad står det i ditt senast inkomna sms?: "Du e det bästa som hänt mig!"

Var bor du?: I Högdalen. Skebokvarn, det ni!

Trivs du där?: Mycket bra faktiskt, lyan kunde varit större dock.

Äger du några converse?: Massor! Röda, rosa, grön/grå, camo, vita, americas...you name it. :D :D

Sprit, cider, vin eller öl?: Captain Morgan. AAARRRGGHH!

Brukar du bli för full?: Ja. :P

Vad har du för mobiloperatör?: Tele2/Comviq.

Är du allergisk mot något?: Nej, tack och lov. Kul att dö av en nöt liksom. :(

Har du haft sex idag?: Inte än. :D

Hur svarar du i mobilen?: "aaa det va vicki." Det måste fan ändras, låter som en jävla pundare.

Vem ringde du senast?: Hawkis.

Vad sa den du senast pratade med i telefonen? Att vi skulle mötas vid t-centralen.

Antal timmar sömn inatt: Runt 9 tror jag.

Sov du ensam?: Nej, jämte älskade.

Brukar du komma i tid?: Jag brukar t.o.m. vara tidig! Eller ja, om det har med jobb att göra. Annars är jag nog en opch annan minut sen. Eller? Fan jag vet inte. Det varierar!

När mår du bra?: När allt, precis allt, är lugnt och ok.

När blev du fotad senast?: I lördags tror jag.

Hur känner du dig nu?: Taggad men lugn.

Vanligaste färg på dina kläder?: Oj.. Vet faktiskt inte. Har väldigt färgglad garderob.

Vad tycker du om dina fötter?: Mina fötter är MYCKET älskade. ;)

Vad saknar du?: VAD jag saknar? Pengar. En JÄVLA massa pengar. Och jag saknar ett givande jobb.

Hade du en bra kväll igår?: Både och.

Favoritdryck på morgonen: Cola. :-/

Rakar du benen?: Sällan om vintern, ofta fr.o.m. nu.

När brukar du oftast gå och lägga dig?: Runt 23. Faktiskt.
 
Är du blyg?: Nej, det är jag inte.

Sysslar du med någon idrott?: Nej. :(

Vill du hellre ha mail än brev?: Nä. Eller det spelar inge roll. Mail är ju effektivt..

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?: Utan tvekan.

Har du spytt offentligt?: Ja, men det var hundra år sen. Räknas det? För någon månad sen spydde jag nästan här utanför porten för att jag vart så jävla åksjuk av tunnelbanan. Men jag höll mig.

Vad skulle du göra om du vore kille för en dag?: Pissa utomhus utan att skämmas, runka, och få Håkan att suga av mig.

Är du nöjd med ditt liv?: Ja vad fan annat vore otacksamt. Men det kommer bli bättre! :)

Är du bortskämd?: Mycket. :P

Vad gör du imorgon?: Tvättar, fikar med Janet, eventuellt träffar Lotta på kvällen.

Vad är det värsta du vet?: falskhet, kyla och känslan av att inte räcka till.

Hur mycket pengar slösar du på en vecka?: Just nu typ INGET, tjänar jag normalt med pengar blir det fan asmycket...snittar kanske på 200:-/dag.

Vilken kändis tycker du är en bra förebild?: Ola Salo.

Vad längtar du till?: Metal town, högsommar och anställning. haha.

Vad använder du för schampo?: Olika.

Vad är det finaste du fått?: Jag fick Cati (min vosse som inte lever längre :( ) när jag fyllde 9, det var fantastiskt. 

En speciell dag du minns?: Första dagen jag såg Håkan minns jag i detalj. Dagen mamma sa att hon skulle skilja sig från pappa likaså.

Hur gammal är du?: 24.

Tycker du om någon just nu?: *älska älska* :D

Du samlar på?: Hål i tänderna. :P

Gröna eller röda äpplen?: SUPERgröna. Blir askass i magen av dom men fan så gott det är.

Vem ringer du när du är arg/ledsen?: Mamma.

Gillar du golf?: Nej. Det är ingen sport. Det är trams. Yes I said it.

Vilken tid gick du upp idag?: Klockan 8.

Har du sovit i din egen säng inatt?: Ja.

Har du strumpor på dig nu?: Ja, Håkans. haha.

Är det okej att gråta?: Klart det är.

När grät du senast?: Igår.

Vad skulle du göra om du vann en miljon?: Betala mina skulder, sen köpa asdyrskumpa och spruta över Håkan när han kom hem från jobbet. HAHA.

Bär du glasögon eller linser?: Varken eller, men behöver verkligen.

Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder?: Nej.

När går du upp ur sängen en helgmorgon?: Runt 10.

Har du någon piercing?: Öronen, bröstvårtan och tungan.

Vill du gifta dig?: Ja, och jag vill göra det NU.

Vill du ha barn?: Absolut, men inte än.

Solar du ofta?: Nej, men jag borde. Och vill.

Är du bra på att laga mat?: Nej, men jag önskar jag var det. I lööööve food.

Är du flygrädd?: Njae..inte direkt, men jag uppskattar inte att flyga heller.

Hur vig är du?: Ganska så.

Är du musikalisk?: Ja.

Vad dricker du helst när du är törstig?: Cola. :P

Vilken är din favoritglass?: Kokos/vit choklad i Gallerian. MMMMMMMMMMMMMM.

Tror du på ett liv efter döden?: Jag har faktiskt ingen aning om vad jag tror. Kan man säga så?

Tycker du om sushi?: Nej, inte nu längre.

Vad äter du helst när du ser på film?: Chips med dipp.

Bor dina föräldrar tillsammans?: Nej, de har varit skillda i 14 år nu. 14 år!! Och jag minns den dagen som igår!! Vaffan...tidjävel. :P

Har du tandläkarskräck?: Jag minns fan inte, haha.

Är du morgon- eller kvällsmänniska?: Både och!

Vilken ögonfärg har du?: Blå.

Har du någon gång gråtit dig till sömns?: Ja. :P

Biter du på naglarna?: Nej, men på nagelbanden. uuuh.

Röker du?: Nope, har aldrig rökt en hel cigg i hela mitt liv. I rock.

Hur ofta tränar/motionerar du?: Alldeles för jävla sällan. :(

Förändring är det bästa som finns. Oftast. Men jag haaatar fan när en (eller sju) person förändras så totaaalt för en. Folk som var sååå självklara är inte längre med i bilden. Och när det slog mig nyligen så slog det mig också hur envist jag försökt att intala mig att det inte alls är så,att allt är precis som vanligt.
Men det är det inte.. och egentligen kanske det är lika bra. Det är ju samtidigt skönt att upptäcka vem som är dig nära på riktigt. och dom som bara simmat efter för att...ja säg det.

En ganska ny och alldeles fantastisk känsla är att jag kan vara helt förstörd och idiot och envis och sur och krävande med en käft större än Tokyo och ett humör värre än Balder, utan att han rör sig en milimeter från min sida.
Det finns inga som oss!
Älskar, älskar, älskar dig Hawx.

Nu ska jag på casting för ett reklamjobb. Tjiotajiheijti!

Jag hörde precis om en tysk affärsman som hade 13 miljarder kr (eller dollar kanske det t.o.m. var!). Sen så inversterade han dom i nått som gick åt helvete och han förlorade 7 miljarder av sina 13.
Så han sköt sig själv.

Ja alltså, vem FAN kan leva drägligt på 6 miljarder dollar?!

Min mor var omtänksam nog att skicka över två gamla bilder till så jag måste ju bara fortsätta med jämförelsen här...HAHAHA.

Intressena varierar ju....HAHA. Förlåt mamma! ;)

Ok, VAD är det som är så svårt med att logga in här och skriveliskriva en rad eller sju? Jag tycker ju OM att skriva av mej om dittan eller dattan men det blir liksom inte av! Det kanske har blivit lite av min grej att typ.....suga på att blogga.

Kunde inte somna om efter att Hawks lämnat sängen helt kall och skrynklig för att jobba. Gjorde ett försök eller två men gav upp och drog på mej en av hans myströjor, satte på Nyhetsmorgon och knäppte på datorn...
Jag fyllde 24 i måndags. Nästa gång blir jag 25.
25.
Kalla mig larvig men jag tror jag håller på att få en smärre ålderskris. Och egentligen är faktiskt inte det så konstigt! Jag hade t.ex. danslektion med ungdomar för ett tag sen. De var 13-14 år allihop. Alltså 10 år yngre än jag.
Barn som pratar och ska snart lära sig läsa och gullar runt är 20 år yngre än jag.
När min pappa var i min ålder flyttade han till Sverige, och mamma hade redan fått sin första unge.
Inget särskilt med dom här tankarna kanske, men saken är att jag aldrig kunnat tänka dom förut, för jag har varit för ung för det. Så det är ju egentligen först nu saker hände för 10 år sen.
Jag vill inte låta som om livet är slut och jag snart ska gå i pension, jag är som sagt bara väldigt ovan vid de här nya tankarna och vet inte riktigt hur jag ska hantera dom ännu.
Pratade med pappa i telefon på min födelsedag, innan dess hade vi inte hörts på ungefär ett halvår. Han har fått åldersdiabetes.
Förstår ni vad jag menar?

Under tiden som jag jobbade på mitt förra jobb kom jag underfund med ett och annat jag faktiskt MÅSTE ändra på och växa ifrån när det gäller min personlighet. Det är skitjobbigt att erkänna att vissa saker med en själv helt enkelt inte funkar, det är ännu svårare att ändra på detta väl invanda beteende. Men vet ni jag lyckades! Det är MYCKET bättre idag och det känns ganska ok.. fast ändå jobbigt..eller ja...äh. Jag är iaf på god väg att vänja mig vid mitt lite förändrade jag. Det är helvete till envis jag kan vara dock.

Jag tror det där med kärlek blir mycket svårare ju äldre man blir också. Fast fan så mycket mer givande och äkta.. Det handlar så otroligt mycket om uppoffringar, kompromisser, förändringar, anpassning...
Fast det blir så självklart när man träffar nån som är värd varenda ansträngning och förändring och allt annat ovan nämnt.
Ur askan av varje kamp föds bara mer kärlek och självklarhet, och jag är så tacksam för de känslorna till dig, och inte minst för att de är besvarade.
Ibland glömmer jag hur lyckligt lottad jag är, att jag egentligen har allt jag behöver som så många verkligen inte har.
Tur att du finns där för att påminna mig..
Tack för att du aldrig nånsin släpper taget älskling, och glöm fan inte att jag håller precis lika hårt i dig.

Och det gäller egentligen alla som känner mig lite mer på djupet. Ni får aldrig nånsin tro att jag inte uppskattar att ni finns i mitt liv. Jag är medveten om att jag är svår och konstig och kräver mycket, bara så ni vet. Så tack för att ni ändå finner nått som gör att ni finns där.

Mamma - du är min stora hjältinna i livet.
Håkan - min kämpe, min största lycka i livet.

Summa kardemumma; Jag är kass på att blogga, uppe med tuppen, duktig, förändrad, kär, tacksam....och lite äldre.

1999 vs. 2009... HAHAHAHAHAHA.

Jag tänker inte lova att skärpa mej när det gäller blogginlägg. Jag är kass på det här, så enkelt är det.

I torsdags fick jag ett alldeles underbart besök av mina fnittertippor Caroline & Sofie. Caroline hade jag inte träffat på nästan ett år och det känns fan skamligt... Hoppas verkligen det inte går så lång tid igen.
Vi var på Ac/Dc-efterfest på Rocks, gjorde söderhak, åt pizza, shoppade och pratade pratade pratade.
Jag minns när jag vaknade på fredagen och såg mina vänner all over min lya, och jag blev så jääävla glad att dom var där...det ihop med en liten rädsla att ingenting är som vanligt och ett enormt hopp om att dom aldrig vänder ryggen.
Fan vad år förändrar allting på gott och ont och GAH jag ska inte ens tänka i dom här banorna för jag babblar bara skit då och sen fattar jag inte vad jag menar och nu slutar jag.

För ett tag sen plåtades jag och Hawk av Kalle Friman...en del av resultatet längre ner.
Det är en helt otrolig känsla att höra ihop med någon, no matter what. Meningen med allting, på ett ungefär.
"Jag har upptäckt en paradox i att om jag älskar tills det gör ont, gör det inte längre ont." - Moder Teresa

Nu har jag varit hemma i en vecka! Känns bättre än ever.
Jag åkte hem två veckor tidigare än beräknat, och jag är superglad för det. Hawkis kunde inte komma ner som planerat så det var bara att åka hem till honom. Kommer aldrig mer spendera en enda natt utan honom, det var fucking vidrigt.

Hursomhelst så är Thailand, enligt moi, väldigt överskattat. Jag kommer icke åka dit igen, så enkelt är det.

Min största lycka just nu, förutom att jag råkar vara förlovad med mina drömmars man, är att jag aldrig mer behöver ställa mig bakom 54:ans bar och slava. Eller vad fan, själva stället är det inget fel på. Det har aldrig gjort mig något.
Men ni måste vara de mest småsinta, tragiska människor jag någonsin träffat, och jag tycker med handen på hjärtat verkligen synd om er.
Att sluta där är det absolut bästa beslut jag någonsin tagit.

Jag är en såndär borskämd snorunge som inte klarar av att inte få som jag vill, och det kommer jag alltid vara. Så jag VILL att Håkan kommer hem från jobbet NU NU NU, men det kommer dröja flera timmar till och det gör mig SKITSUR.
Sen HATAR jag att de är flera veckor tills dess att Caroline och Sofie kommer hit. Jag vill NU JU. NU NU NU.
Fitta. 

Hemma.

Mitt livs mest bitterljuva dag är här.
Ikväll sätter jag och Jenny oss på ett flyg och drar till Thailand. Underbart? JA. Jag om någon behöver komma bort nu, från all skit, från kyla, och från allt det som inte längre är jag. Jag BEHÖVER verkligen detta.
Men hur fan lämnar man sitt livs kärlek kvar på arlanda? Min älskade fine, du som aldrig lämnar, som alltid försöker förstå, som går emot principer, offrar energi och älskar som ingen annan på planeten. Och all den kärlek du besitter lägger du på just lilla mig. Och dig, dig av alla, lämnar jag kvar.
Jag kan inte med de finaste ord i världen beskriva den känslan. Kanske om jag drar en sväng till helvetet och letar bland kol och svavel efter de mest smärtsamma och plågsamma ord som bara lär finnas där, då kanske kunde jag ge en liknande beskrivning av hur det känns att åka ifrån sitt absoluta allt, ditt halva liv, ditt allra mest självklara.
Men om allt går som det ska kramas vi på Phukets finaste stränder om 21 dagar älskling, och från och med den dagen lämnar jag ALDRIG mer din sida.
Bara när jag måste kissa.
(Glöm inte för en sekund hur mycket jag älskar dig Hawkis, och hur du fattas mig varje sekund du är ifrån mig. Jag är dig evigt tacksam för allt det du visat mig, och jag ser fram emot allt, precis allt, som vi har framför oss. Du gör en krisig, sliten tjej till en stadig, stolt prinsessa. :) Puss.)

Jag har alltså lämnar krogbranchen dessutom. Nu börjar ett nytt liv med V A N L I G A jävla rutiner, lediga kvällar med mys i soffan, regelbunden middag med min karl varje dag, vakna när det ljusnar och går och lägger mig när det mörknar.. Lediga helger!! Som det ska vara.
Umgås med mina vänner igen.
Caroline, Sofie, Emelie, det blir ändring nu. Jag har ALDRIG glömt er, bara saknat rätt igenom, få inte för er något annat.
Om några veckor ska jag se ut som jag är 24, inte 30+, mina mörka ringar under ögonen är borta, jag ler igen och ni SKA åter känna igen mig. Framför allt ska jag ta av mig den här fula, obekväma balklänningen med äckliga volanger och larvig spets jag burit ett tag, och med en lättnads suck dra på mig mina alldeles för låga, tajta rockersjeans och sexiga brottarlinnen igen.
För det är det som är jag.

Så häng med till mitt nya liv, betrakta och kommentera, forska eller garva jag bryr mig inte, men hur som helst så börjar vi i Thailand...

(Häng på här: http://inlustitrust.blogspot.com. Detta är min nya mobilblogg, mycket enklare att uppdatera med bilder och så.)

Ok, året är snart slut och min stora förändring närmar sig! Jag är ganska nervös och orolig, men samtidigt uppspelt som ett barn i godislandet..
Undrar om jag kommer hålla på såhär hela livet... slå mig fri så fort allt blir för vanligt.
Vet inte om jag ska vara stolt eller stressad över den här egenskapen. Nåja.

I januari åker jag till thailand. I 4 veckor.
Visst längtar jag efter att helt jävla bekymmersfri strosa omkring och bara softa på ständer och njuta njuta njuta. Få nya erfarenheter och se nya saker, leva för kul.
Men samtidigt kan jag inte tackla tanken att vara ifrån mitt livs kärlek i en månad....förhoppningsvis ordnar han med sitt jobb så han kan komma ner och vara med mig där de sista två veckorna, men tydligen får jag inte ställa mig in på det förrän det är spikat. :(

Allvarligt talat, världens största rockstjärna måste vara Freddie Mercury. Har ni inget för er, gå in på youtube och kolla in Queens konsert från Live aid-galan -85. Helt fucking jävla amazing, bajs i rockbrallan direkt.
http://www.youtube.com/watch?v=lDckgX3oU_w

Nu ska jag göra nått vettigt tills älskling kommer hem från jobbet.
Typ kolla Queen-konserten på youtube.
Igen.

Caroline, Sofie, jag saknar er. På riktigt, kom upp hit innan jag åker till thai! Jag hatar att ni inte är nära och jag tänker på er ofta!
Hawkis, min luft, min mening, min grund, mina änglavingar.
Puss!

I have screamed until my veins collapsed
I've waited as my time's elapsed
Now, All I do is live with so much fate
I've wished for this, I've bitched at that
I've left behind this little fact:
You cannot kill what you did not create

I've gotta say what I've gotta say
And then I swear I'll go away
But I can't promise you'll enjoy the noise
I guess I'll save the best for last
My future seems like one big past
You're left with me 'cause you left me no choice

PICK ONE..
1. Pierca näsan eller tungan? Tungan. Igen.
2. Vara seriös eller rolig? Rolig.
3. Dricka röd eller grön mjölk? Röd.
4. Brinna upp eller drunkna? Brinna tror jag...förhoppningsvis har jag by the time jag brinner redan tuppat av av röken.
5. Umgås med dina fiender eller föräldrar? Är inte det en jättekorkad fråga? Mamma såklart.

SVARA ÄRLIGT..
1. Tycker du om någon? Ja. Massor!
2. Sol eller måne? Sol.
3. Vinter eller höst? Sommar.
4. Vänster eller höger? Vänster.
5. Soligt eller regn? Cp. Soligt!
6. Vaniljglass eller chokladglass? Vaniiiilj! Gärna med krossad choklad dock. 

OM MIG..
2. Hur mycket är klockan just nu? 11.41
3. Fullständigt namn? Victoria Emma Marleen Carp
4. Vart vill du bo? På söder i sthlm eller i köpenhamn. Eller nånstans varmt. Typ Miami. Eller Thailand.
5. Hur många barn vill du ha? Minst två. Hoppas jag får tvillingar så skiten blir snabbt överstökad.
6. Vill du gifta dig? JA!
7. Rullar du spaghettin eller skär du den? Rullar. Fan vad sugen jag blev!
8. Har du ätit sushi? Ja, men jag föråt mej ganska rejält på det så nu tycker jag det är urk.
9. Favoritglass? Vanilj med krossad choklad. Eller blåbärsglass.
10. Hur många olika sorters flingor har du i köksskåpet? Bara special K.
11. Humör? Just nu? Helt ok, men dock orolig.

HAR DU... DE SENASTE 24 TIMMARNA:
1. Kysst någon? Ja.
2. Sjungit? Ja.
3. Blivit kramad? Ja. 
4. Känt dig fånig? Det gör jag jämt.
5. Saknat någon? Ja.
6. Dansat galet? Faktiskt inte. Jag skäms.
8. Klippt håret? NEJ.
9. Gråtit? Ja.
10. Ljugit? Ja.
11. Blivit kysst? Ja. 

GREJER:
1. Har du någonsin blivit jagad av polisen? Ja. Eller det var Jannes som vart jagad men jag satt i bilen. :P
2. Har du en hund? Neej. Men jag vill ha en boxer som heter Aina.
3. Tycker du att du är attraktiv? Jadå..men inte i nyvaket tillstånd. Som nu.
4. Sover du helst själv eller med någon? Helst med Hawk.
5. Tror du på spöken? Jaa! :P

Some things never change...
Som att jag skulle bli bättre på att blogga. I suck and I know it. :(

Jag håller på att flytta lite på mig igen. Som vanligt, när jag har gjort nått ett tag blir jag rastlös och måste ändra på saker. Får se vad det blir den här gången...
Hursomhelst så kan jag ju nu skriva ut att jag sökt till teaterhögskolan här i sthlm! Det kändes skitbra att göra, jag vet inte riktigt hur det gick, men jag är stolt att jag faktiskt gjorde det. Lämnade ju teatern för ett bra tag sen, men kände för ett tag sen att det var en dålig idé, jag saknar det som fan! Så med lite mod och ett antal hårda rövsparkar av Jakob stod jag där och körde två monologer och trodde jag skulle skita i brallan tre ggr om.
Men jag hade kul, hittade bra känsla och njööööt av spotlightsen i fejset.
Mitt mål i år är att iaf komma vidare till andra delprovet. Men gör jag inte det i år gör jag det nästa. Sådeså.
Men håll gärna tummar och tår för mig ni som vill mig väl! Ni andra kan äta bajs och dö.

I onsdags hade jag ett av mina obligatoriska vinter-breakdowns och sprang in i väggen ganska rejält. Antar att både kroppen och knoppen sa ifrån allt vad de kunde - det har ju varit lite uppförsbacke på sistone - så min chef gav mig ledigt under helgen. Då passade jag och Håkan på att hyra en bil och tuta upp till norrland för att hälsa på svärföräldrarna. Det var supermysigt! På lördagen åkte bara jag och Hawk till Örnsköldsvik (testa att säga det! Örnsköldsvik. Det är skitsvårt! Iaf för mig.) där dom har vääärsta äventyrsbadet med sveriges längsta vattenrutchbana och skööön relaxavdelning! Vi bubblade bubbelpool, gick på bastusittning och blev sju år igen i rutchbanan. Sjukt skönt och roligt! Det behövdes.
Första snön föll dessutom när vi var där. Det var som vanligt mysigt att se på men skit att vistas i.

Förresten, håll i den här hatten; i augusti slog jag och Peter vad om att vi skulle vara nyktra fram till den 15 november... alla garvade åt oss och ingen trodde på att vi skulle klara det.
Guess what? Det är den 19:e idag. WE DID IT! Och det måste jag säga är fanimej GRYMT av oss.

Nu ska jag ta och snygga till mig lite, ska in till stan och käka/skvallra/ventilera/garva/eventuellt shoppa med Jeanette.
Som f.ö. är en av de mest underbara människorna på planeten.

Allt gott!

LEDIG! Det är helt sjukt vad jag uppskattar det nuförtiden.
Hade en jättebra dag igår, vaknade och mös med min man i säkert två timmar i sängen innan jag något försenad till slut klev upp och studsade till jobbet.
13-timarspasset var inte lika fyllt av ångest då jag skulle jobba med Jeanette, underlättar alltid mäkta. Du är bäst!

Efter några få timmar kom min älsk förbi och hälsade på (du är sjuuukt sexig i helsvart baby) med fickorna fyllda med choklad till mig och Jeanette. :D
Det var superlugnt på jobbet just då så det fanns massor med tid att hålla om varandra.. Sååå härligt att han är lika fysisk som jag, slipper jag känna mig klängig när jag prompt ska hålla om honom så fort han är i min närhet..
Vid 21-tiden kom vår stora bokning och från och med då bara flöög tiden iväg! Superskönt! Sålde inte för särskilt mycket alls men gjorde drygt 1600 kr i drix och det räddar mig enormt mycket!!

Och idag vaknade jag på enormt bra humör....solen lyser och jag är ledig och ska umgås med Hawkis hela dan! Så nu ska jag fixa till mig innan jag lullar iväg till hans jobb..sen blir det bio eller middag på söder, får se..

BRA dag!

Jag och Janet klädda och peppade inför trebens-racet som senare spårade ut utan dess like..haha..

Nog är hösten vacker alltid.
För någon dag sen när jag och älskling kom upp från tvättstugan lös solen med all sin prakt samtidigt som ett lätt regn föll, och därmed uppstod en helt fantastisk regnbåge över Högis, och guuuud så vackert det var!
Vet ni vad jag gör på hösten?
Grinar.
Jag grinar och grinar och grinar. Sen när jag väl slutat grina, grinar jag för att jag grinat så mycket.
Jag HATAR höst.
Jag hatar vinter ännu mer. Det betyder att fr.o.m. oktober har jag bara en lång djävulsk uppförsbacke att se fram emot.

Det kunde likväl varit du som lös in sådär mycket värme i hjärtat på mig när vi kom upp från tvättstugan.
Älskar dig!

(Jag vet att det blir massor av Hawkis/kärlek/babysnck, det är bara det att jag är så jääävla stolt över att vara hans.)

Så, läs här istället, för nu äts det nya bullar.

Sommaren -08 var alldeles, alldeles underbar.
Och jävligt destruktiv.
Det var bara jobb och fest om vartannat, och jag menar verkligen bara jobb och partaj. Visst, alldeles jättekul ett tag, men en mycket klok man sa till mig för ett tag sen att "allt man maxar blir till slut destruktivt".
Jo jag tackar jag...

Redan i början av sommaren kände jag att något stort var på gång, att en stooor förändring snart kommer på en vacker vit häst och räddar mig. Har ni haft den känslan nån gång? Som när man ser fram emot något helt enormt mycket men du har inte den blekaste aning om vad.
Spännande i min värld. :)
Och för en gångs skull hade jag faktiskt lite tålamod, livet rullar ju på hela tiden så förr eller senare rider ju förändringen in...

Plötsligt festade jag inte mer, plötsligt tog jag åter teatern i hand, plötsligt brann den starkaste lågan nånsin i mig och jag hade den finaste av ringar på mitt finger.
(Det är nu när jag är med dig som jag inser att jag inte varit kär som man ska vara förut.
Du har visat mig något helt annat.)

Och det bästa av allt är att detta är bara början.