Förlåt...

Jag tänker inte lova att skärpa mej när det gäller blogginlägg. Jag är kass på det här, så enkelt är det.

I torsdags fick jag ett alldeles underbart besök av mina fnittertippor Caroline & Sofie. Caroline hade jag inte träffat på nästan ett år och det känns fan skamligt... Hoppas verkligen det inte går så lång tid igen.
Vi var på Ac/Dc-efterfest på Rocks, gjorde söderhak, åt pizza, shoppade och pratade pratade pratade.
Jag minns när jag vaknade på fredagen och såg mina vänner all over min lya, och jag blev så jääävla glad att dom var där...det ihop med en liten rädsla att ingenting är som vanligt och ett enormt hopp om att dom aldrig vänder ryggen.
Fan vad år förändrar allting på gott och ont och GAH jag ska inte ens tänka i dom här banorna för jag babblar bara skit då och sen fattar jag inte vad jag menar och nu slutar jag.

För ett tag sen plåtades jag och Hawk av Kalle Friman...en del av resultatet längre ner.
Det är en helt otrolig känsla att höra ihop med någon, no matter what. Meningen med allting, på ett ungefär.
"Jag har upptäckt en paradox i att om jag älskar tills det gör ont, gör det inte längre ont." - Moder Teresa


på rocks

me and my man
Foe evvah.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0